Storfurstendömet Finlands Författnings-Samling.
1864. No 4.

Protokoll, fördt wid öppnandet af Storfurstendömet Finlands andra allmänna Landtdag, å Rikssalen uti Kejserliga Slottet i Helsingfors, den 18 September 1863.

I öfwerensstämmelse med det af Hans Majestät Kejsaren och Storfursten i nåder fastställda ceremoniel för Landtdagens öppnande, behagade Hans Majestät, efter öfwerwarad Gudstjenst och Landtdagspredikan i Stadens Nikolai kyrka, kl. en qwart till Twå eftermiddagen, ifrån Sina rum infinna Sig i Rikssalen, hwarwid Hans Majestät företräddes af: 1:o Ridderskapet och Adeln med Landtmarskalken

2:o Kejserliga Senatens för Finland vice Ordförande och Ledamöter samt Prokurator, och

3:o General-Guwernören öfwer Finland samt efterföljdes af

a) Deras Kejserliga Högheter Storfurstarne Alexander, Wladimir och Alexej Alexandrowitsch samt Nikolai Konstantinowitsch.

b) Ministern för Hans Kejserliga Majestäts Hof, General-Adjutanten Grefwe Adlerberg och Ministern för utrikes ärenderna, vice Kanslern Furst Gortschakow.

c) Minister-Statssekreteraren för Storfurstendömet Grefwe Armfelt och Minister-Statssekreterare-Adjointen Friherre Stjernvall-Walléen.

d) Chefen för 3:dje Afdelningen af Hans Kejserliga Majestäts Kansli, General-Adjutanten Furst Dolgorukow, Krigsministern, General-Adjutanten Miljutin och Tjenstförrättande Marinministern General-Adjutanten Krabbe, jemte en talrik swite, bestående dels af de till Hans Majestäts uppwaktning hörande, dels till den högtidliga aktens öfwerwarande inbjudna högre militärs och civilpersoner.

Preste-, Borgare- och Bondestånden med deras Talemän woro före Hans Majestäts inträde i Rikssalen, derstädes församlade.

Hans Majestät behagade taga plats framför Thronen, närmast omgifwen af Deras Kejserliga Högheter Storfurstarne Alexander, Wladimir och Alexej Alexandrowitsch samt Nikolai Konstantinowitsch.

Wid sidorna af Thronen ställde sig till höger, Ministern för Hans Majestäts Hof, General-Adjutanten Grefwe Adlerberg och till wenster Ministern för utrikes ärenderna, vice Kanslern Furst Gortschakow.

General-Guwernören, Friherre Rokassowsky och Minister-Statssekreteraren Grefwe Armfelt stadnade nedanföre Thronen, General-Guwernören till höger och Minister-Statssekreteraren till wenster om densamma.

Sedan Ridderskapet och Adeln med Landtmarskalken, Kejserliga Senatens vice Ordförande och Ledamöter jemte Prokurator, Minister-Statssekreterare-Adjointen Friherre Stjernvall-Walléen äfwensom General-Adjutanterne Furst Dolgorukow, Miljutin och Krabbe samt de till Hans Majestäts swite hörande och utbjudne personer intagit de för dem anwista platser, täcktes Hans Majestät Kejsaren och Storfursten helsa Ständerna med följande nådiga tal:

"Répresentants du Grand-Duché de Finlande!

En Vous voyant réunis autour de Moi, Je suis heureux d'avoir pu accomplir Mes voeux et vos espérances.

Mon attention s'est des longtems porté sur un certain nombre de questions successivement soulevées et qui touchent aux intérêts les plus sérieux du pays. Elles sont restées en suspens vu que leur solution demandoit la coopération des États. Des considérations majeures, dont l'appréciation M'est réservée, ne M'avoient pas permis de réunir les représentants des quatre ordres du Grand-Duché durant les premières années de Mon règne. Néanmoins, J'ai pris à tems des mesures préparatoires pour arriver à ce but, et aujourd'hui que les circonstances ne sont plus de nature à motiver un plus long ajournement. Je Vous ai convoqués, afin de Vous faire part, après avoir préalablement entendu Mon Sénat de Finlande, des projets de loi de quelques affaires administratives, dont Vous aurez à Vous occuper durant la session actuelle. Considérant leur gravité, Je les ai d'abord fait examiner par une commission, composée de personnes investies de la confiance de la nation. La publicité accordée aux débats de cette commission Vous à fait connoitre d'avance l'objet des vos délibérations et Vous avez été à même d'approfondir ces projets de loi en consultant les opinions et les besoins du pays. Malgré leur nombre et leur importance il Vous sera en conséquence possible d'en terminer l'examen définitif dans le délai fixé par la loi.

L'exposé financier qui Vous sera communiqué, Vous prouvera que les revenus de l'État ont toujours suffi pour couvrir les dépenses courantes et que l'accroissement considérable des impôts indirects, témoignage de la prospérité publique, a permis d'appliquer des ressources plus étendues au développement matériel et moral du pays.

J'ai autorisé le gouvernement du Grand-Duché à contracter des emprunts uniquement pour faire face aux besoins de la dernière guerre et pour couvrir les frais de construction du chemin de fer entre Helsingfors et Tavastehus.

Le compte rendu de l'emploi de ces emprunts, qui Vous sera également communiqué, Vous fera voir que les revenus actuels de l'État suffisent pour amortir cette dette avec ses intérêts. Mon désir est toutefois qu'à l'avenir aucun nouvel emprunt ne soit fait sans la participation des États du Grand-Duché, à moins qu'une invasion inopinée de l'ennemi ou quelque autre malheur public imprévu ne Nous en fasse une nécessité.

Les nouvelles contributions que Je fais proposer à la Diète tendent à réaliser différentes mesures destinées à augmenter le bien-être du pays et à faire prospérer l'enseignement du peuple. C'est à Vous à décider de l'urgence et de l'étendue des ces mesures.

Plusieurs des stipulations des lois fondamentales du Grand-Duché ne sont plus applicables à l'état des choses survenu depuis sa réunion à l'Empire; d'autres manquent de clarté et de précision. Désirant remédier à ces imperfections, Mon intention est de faire élaborer un projet de loi qui contiendra des explications et des supplémens à ces stipulations pour être soumis à l'examen des États lors de la prochaine Diète, que Je pense convoquer dans trois ans. En maintenant le principe Monarchique constitutionel inhérent aux moeurs du peuple Finlandois et dont toutes ses lois et ses institutions portent le caractère, Je veux faire admettre dans ce projet un droit plus étendu que celui que possèdent déjà les États quant au réglement de l'assiette des impôts, ainsi que le droit de motion qu'ils ont anciennement possédé, Me reservant toutefois celui de prendre l'initiative dans toutes les questions qui touchent au changement de la loi fondamentale.

Vous connoissez Mes sentimens et Mes voeux, pour le bonheur et la prospérité des peuples confiés à Ma sollicitude. Aucun de Mes actes n'a pu troubler l'entente qui doit régner entre le Souverain et la nation. Je désire que cette entente continue à être, comme par le passé, le gage des bons rapports qui M'unissent au brave et loyal peuple Finlandois. Elle contribuera puissamment à la prospérité d'un pays bien cher à Mon coeur et Me fournira un nouveau motif pour Vous rassembler périodiquement.

C'est à Vous, Représentants du Grand-Duché, à prouver, par la dignité, la modération et le calme de Vos discussions qu'entre les mains d'un peuple sage, décidé à travailler, d'accord avec le Souverain, dans un esprit pratique au développement de son bien-être, les institutions libérales loin d'être un danger, deviennent une garantie d'ordre et de prospérité.

Je déclare ouverte la présente Diète."

Detta nådiga tal framkallade ett trefaldigt "lefwe Kejsaren och Storfursten!" hwarefter detsamma upplästes i swensk öfwersättning af Minister-Statssekreteraren Grefwe Armfelt och i finsk, af vice Ordföranden i Kejserliga Senatens Justitie-Departement Friherre Sackleén, sedan de uppträdt på nedersta steget till Thronen; lydande nämnde öfwersättningar, hwar efter annan här intagne, sålunda:

"Representanter för Storfurstendömet Finland!

Då Jag ser Eder härstädes församlade, känner Jag Mig lycklig att hafwa kunnat uppfylla Edra förhoppningar och Mina önskningar.

Länge har Min uppmärksamhet warit fästad wid ett antal i landets wäl djupt ingripande frågor, hwilka efter hand blifwit wäckte, men icke kunnat afgöras, emedan deras lösning beror af ständernas medwerkan. Wigtiga statsskäl, dem Jag ensam egt att bedömma, hafwa under Mina första regeringsår hindrat Mig att sammankalla Storfurstendömets ständer. Men Jag har dock så tidigt låtit widtaga förberedande åtgärder härtill, att Jag numera, då ingen twingande anledning till uppskof förefinnes, kunnat församla Eder, för att, efter det Jag hört Min Senat för Finland, förelägga Eder de lagförslag och öfriga ärenden, hwilka skola utgöra föremål för Edra öfwerläggningar under denna landtdag.

Med afseende fästadt på dessa frågors stora wigt har Jag låtit dem på förhand granskas af män, dertill utsedde af landets förtroende. Den offentlighet, som gifwits åt denna församlings förhandlingar, har beredt Eder tillfälle att på förhand lära känna ämnena för Edra öfwerläggningar och att öfwertänka dem, rådförande Eder med nationens åsigter och behof. I följd häraf bör det blifwa Eder möjligt, att oaktadt frågornas omfattning och betydenhet afsluta Edra arbeten inom den af grundlagen för ständernas sammanwaro föreskrifna tid.

Af de redogörelser rörande landets drätsel, Jag will låta åt Eder öfwerlemna, skolen I finna, att statswerkets inkomster alltid warit tillräcklige för de löpande statsutgifternes betäckande, samt att en betydlig tillwext i de indirekta skatterna, som förmånligt wittnar för landets stigande wälstånd, tillåtit allt större anslag anwändas till främjande af dess andliga och materiela intressen.

Endast till bestridande af krigskostnaderne åren 1855 och 1856 samt till bekostande af jernwägen emellan Helsingfors och Tawastehus har Jag tillåtit Storfurstendömets styrelse att upptaga statslån. Äfwen rörande dessa skall en redogörelse Eder föreläggas, som utwisar att ränta och amortissement för desamma kunna af statswerkets närwarande tillgångar bestridas. Min wilja är dock, att framdeles intet statslån må utan Storfurstendömets ständers medwerkan upptagas, så framt icke plötsligt fiendtligt anfall eller annan oförutsedd allmän olycka skulle göra sådant oundgängligen nödwändigt.

De nya anslag, Jag wid denna landtdag af Eder begär, afse också endast nya åtgärder för den allmänna bildningens och wälståndets höjande. Åt Eder öfwerlemnar Jag att fritt afgöra öfwer dessa åtgärders lämplighet och omfång.

Flere stadganden i Storfurstendömets grundlagar äro icke mera tillämplige på de förhållanden, som genom dess förening med Kejsarriket inträdt; andre sakna nödig tydlighet och bestämdhet. Då Jag önskar se dessa brister afhjelpta, skall Jag låta uppgöra förslag till särskilda förklaringar och tillägg till desamma, att ständernas pröfning föreläggas wid nästa landtdag, hwilken Jag har för afsigt att sammankalla efter tre år. Fasthållande de konstitutionelt monarkiska grundsatser, som uppbäras af Finska folkets öfwertygelser samt äro sammanwurna med landets lagar och institutioner, will Jag genom sagde förslag ytterligare utsträcka den rätt till sjelfbeskattning, ständerna nu grundlagsenligt ega, äfwensom återgifwa ständerna den motionsrätt, dem af ålder tillhört, förbehållande Mig likwäl initiatiwet i grundlagsfrågor.

I kännen Mina tänkesätt och Mina wälönskningar för de folks lycka och wålgång, som Försynen förtrott åt Min omsorg. Ingen handling från Min sida bör hafwa kunnat störa det förtroende, som måste ega rum emellan Regent och folk. Måtte detta förtroende emellan Mig och det redbara och trogna Finska folket, framdeles såsom hitintills, utgöra den säkra föreningslänken Oss emellan. Den skall då kraftigt bidraga, att befordra detta folks lycka, som för Mitt hjerta alltid förblir dyrbart, samt gifwa Mig en ytterligare anledning att sammankalla Eder till periodiskt återkommande landtdagar.

Det tillhör Eder, representanter för Storfurstendömet, att genom wärdighet, hofsamhet och lugn i Edra öfwerläggningar ådagalägga, att fria institutioner långt ifrån att wara wådlige, utgöra en borgen för ordning och trefnad hos det folk som i samråd med sin Regent och med praktiskt förstånd arbetar på utwecklingen af sin wälfärd.

Jag förklarar den utlysta landtdagen härmed öppnad."

"Suomen Suurruhtinaanmaan Edusmiehet!

Nähdessäni teidät tässä kokountuneina tunnen Minä Itseni onnelliseksi, että olen woinut täyttää teidän toiwotuksenne ja oman mielihaluni.

Kauan olen Minä tarkastanut useampia, maan parasta sywälti koskewia kysymyksiä, jotka aika ajasta owat ilmautuneet, waan joita ei ole woitu päättää sen tähden, että waltiosäätyjen osallisuus on niiden ratkaisemiseen tarpeellinen. Tärkeät waltiolliset syyt, jotka Minun yksinäni on tullut arwioida, owat ensimmäisinä hallituswuosinani estäneet Minun kutsumasta Suuriruhtinanmaan säädyt kokoon. Waan Minä olen kuitenkin niin warhain käskenyt toimittaa walmistuksia tätä warten, että nyt, kun pakoittawia syitä ylöslykkäämiseen et enää löydy, olen woinut teidät kutsua kokoon ja, kuultuani Suomen Senaattini, teille esitellä ne lainehdotukset ja muut asiat, jotka näillä waltiopäiwillä tulewat olemaan keskustelustenne aineksina.

Näiden kysymysten suuren painon tähden olen Minä ne edeltäpäin antanut tutkia miehiltä, jotka maan luottamus siihen walitsi. Se julkisuus, joka tämän kokouksen neuwotteluille annettiin, on teille saattanut tilaisuuden jo edeltäkäsin tulla tuntemaan keskustelustenne aineet ja miettimään, mitä kansan mieliala ja tarpeet niissä waatii. Sen tähden on se olewa mahdollista, waikka kysymykset owat laweat ja painawat, että woitte työnne päättää perustuslaissa säätyjen koossaololle määrätyn ajan sisään.

Niistä maan waltiowaroja koskewista tilikirjoista, jotka Minun käskystäni saatte wastaanottaa, tulette tuntemaan, että waltion tulot aina owat riittäneet juoksewien waltiomaksujen suorittamiseksi ja että tilapäisten werojen runsas eneneminen, joka edullisesti todistaa maan nousewaa warallisuutta, on hallitukselle antanut tilaisuuden wuosi wuodelta käyttää aina isompia waroja maan hengellisten ja aineellisten etujen waurastamiseksi.

Ainoastaan wuosien 1855 ja 1856 sota-kulunkien maksamiseen kuin myös Helsingin kaupungin ja Hämeenlinnan wälisen rautatien kustantamiseen olen Minä suonut Suurruhtinanmaan hallituksen ottaa waltiolainoja. Näistäkin on teidän eteenne pantawa tili, joka osoittaa, että niiden kaswut ja kuoletus woidaan suorittaa waltion nykyisistä waroista. Tahtoni on kuitenkin, ett'ei wast'edes waltiolainaa oteta ilman Suurruhtinanmaan säätyjen osallisuudetta, ell'ei wihollisen äkillinen karkaus tahi joku muu odottamatoin yleinen onnettomuus sitä tekisi wälttämättömän tarpeelliseksi.

Ne uudet raha-määräykset, joihin Minä näillä waltiopäiwillä pyydän teidän suostumaan, tarkoittawatkin ainoastaan uusia toimia yhteisen siwistyksen ja warallisuuden korottamiseksi. Teidän wapaasti päättääksenne jätän Minä näiden toimien soweliaisuuden ja laweuden.

Useat säännöt Suurruhtinanmaan perustus-laeissa eiwät enää ole sopiwat niissä suhteissa, jotka sen yhdistys Keisarikunnan kanssa on synnyttänyt; toisissa taas ei ole tarpeellista selkeyttä ja wakawuutta. Haluten saada nämä puutteet autetuiksi, tahdon Minä walmistuttaa selitysten ja lisäysten ehdotuksia erinäisiin kohtiin perustuslaeissa, pantawiksi säätyjen tutkinnon alle tulewilla waltiopäiwillä, jotka Minä aion kolmen wuoden kuluttua kutsua kokoon. Pysywä sen perustuslaillisesti rajoitetun ruhtina-wallan pohjalla, jota Suomen kansan mieliala suosii ja joka on kaswanut maan lakien ja laitosten kanssa yhteen, tahdon Minä mainituilla ehdotuksilla laajentaa sen itseweroitus-oikeuden, joka säädyillä perustus-lain myöten nyt on, kuin myös antaa säädyille takaisin sen ehdotus-oikeuden waltiopäiwillä, joka heillä wanhastaan on ollut, kuitenkin pidättäen ainoastaan Itselleni oikeuden nostaa kysymystä perustus-lakien muuttamisesta.

Te tunnette Minun ajatuslaatuni ja kuinka rakas Minulle niiden kansojen onni ja menestys on, jotka Luoja on uskonut Minun huolenpitooni. Minun puoleltani ei yhdenkään teon ole pitänyt woida hämmentää sitä luottamusta, joka on wälttämätöin Hallitsijan ja kansan kesken. Olkoon tämä luottamus Minun ja Suomen rehellisen sekä uskollisen kansan wälillä, tästä lähtien niin kuin tähänkin asti, sinä lujana siteenä, joka meidät yhdistää. Se on sitten woimallisesti auttawa onnellisuuden kartuttamista tässä kansassa, joka Minun sydämelleni aina pysyy kalliina, ja se on antawa Minulle uutta syytä kutsua teitä määräajoittain kokountuwille waltiopäiwille.

Teidän tulee, Suurruhtinanmaan edusmiehet, arwoisuudella, kohtuudella ja wakaisuudella keskusteluksissanne osoittaa, että wapaat waltamenot eiwät suinkaan ole waarallisia, mutta takaawat järjestystä ja hupaisuutta sille kansalle, joka yksissä neuwoin Hallitsijan kanssa ja käytännöllisellä järjellä harrastaa menestyksensä lisääntymistä.

Minä julistan tämän kautta kokoonkutsutut waltio-päiwät awatuiksi."

Efter uppläsande af hwardera öfwersättningen höjdes af Ständerna de lifligaste lefwerop för Hans Majestät.

Landtmarskalken Friherre Nordenstam och Talemännen för de ofrälse stånden: Erkebiskopen Bergenheim, Politie-Borgmästaren i Wiborg Örn och Bonden Mäki-Peska från Ruowesi socken i Åbo och Björneborgs län tilläts härå, efter gifwet tecken af General-Guwernören, att, hwar i sin ordning, framträda och i ståndens namn till Hans Majestät frambära deras underdåniga wördnad, hwarwid de yttrade,

Landtmarskalken Friherre Nordenstam:

"Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Alltsedan ledningen af Finlands politiska öden genom försynens skickelse lades i Eders Kejserliga Majestäts milda och rättwisa hand, har landet haft den tillfredsställelsen att se styrelseprinciperna i en oafbruten följd undergå en tidsenlig utweckling i öfwerensstämmelse med wårt lands egendomliga förhållanden och folkets önskningar. För att gifwa denna utweckling en praktisk lösning, har Eders Majestät behagat sammankalla Ständerne till den af Eders Majestät nu, till allas fägnad, i egen hög person öppnade landtdagen.

Dessa dyrbara wedermälen af huld omsorg om landets wäl och ädelt bemödande att göra folket lyckligt, hafwa också tillwunnit Eders Majestät den wackraste och afwundswärdaste af alla belöningar: folkets uppriktiga hyllning.

Återupplifwandet af ett regelbundet konstitutionelt statsskick har alltid utgjort och utgör wårt folks lifligaste önskan. Allt hwad Eders Majestät kommer att göra för ett sådant statsskicks ändamålsenliga utweckling, skall emottagas med den största erkänsla och ännu mera befästa den warma tillgifwenhet och det förtroende, som Eders Majestäts trogne finske undersåter alltid hyst för sin Monarks ädla och högsinta personlighet.

Då, enligt sedwanligt bruk, Ridderskapet och Adeln har den lyckan att wid detta högtidliga tillfälle först nalkas sin Högborne Storfurste, utbeder sig detta stånd, att inför Eders Kejserliga Majestäts Thron få nedlägga sin undersåtliga wördnadsbetygelse och anhåller i all underdånighet att Eders Majestät wärdes städse omfatta Ridderskapet och Adeln med sitt ynnestfulla och nådiga hägn."

Erkebiskopen Bergenheim:

"Sire, le bonheur que ce jour désiré a répandu dans tout Votre fidèle grand-duché est vivement partagé par son clergé, qui se sent très heureux de pouvoir en exprimer ses plus intimes et ses plus humbles remerciements à Votre Majesté Impériale.

Sire! nous avons suivi avec attention et nous avons admiré ce que Votre noble et genereux coeur Vous a fait faire pour le bonheur de Votre grand empire et pour l'honneur de l'humanité; mais nous, nos enfants, petits enfants, et toute notre posterité, nous Vous benirons, Sire, pour le bien que Vous nous avez accordé aujourd'hui. Que Dieu tout puissant Vous en benisse toujours, Vous et toute Votre auguste famille!"

Borgmästaren Örn:

"Stormäktigste, Allernådigste Kejsare!

Äfwen borgarståndet anhåller underdånigst att wid detta högtidliga tillfälle få betyga Eders Kejserliga Majestät sin warma tacksamhet för det nya bewis på Eders Kejserliga Majestäts outtröttliga omsorger för wårt fosterlands lagenliga utweckling, som landet nu har emottagit genom de propositioner, hwilka Eders Kejserliga Majestät i Nåder behagat förelägga de församlade ständerna.

Borgareståndet wågar därjemte att hembära Eders Majestät försäkran om sin orubbliga trohet och tillgifwenhet samt lowar underdånigst att med allt allwar wilja medwerka till en landets sanna intresse befordrande lösning af de frågor, hwilka Eders Kejserliga Majestät nu behagat öfwerlemna åt landtdagen. Borgareståndet bönfaller äfwen underdånigst att fortfarande få wara inneslutet i Eders Kejserliga Majestäts Nåd och bewågenhet."

Bonden Mäki-Peska:

"Suuriwaltaisin, Kaikkein Armollisin Keisari!

Suomen Suuriruhtinas! Suomen kansan talonpoikainen sääty, joka aina on tottunut uskollisen alamaisen wilpittömimmällä rakkaudella kohtelemaan korkeata Hallitsijaansa, pyytää Teidän edessänne, kaikkein Armollisin Keisari ja Suuriruhtinas! saada suurimmassa alamaisuudessa lausua hartaimmat ja alamaisimmat kunnioituksensa tunteet, ja Teitä, Armollisin maamme Suuriruhtinas! nöyrimmästi ja alamaisimmasti kiittää näistä Teidän Majesteettinne awaamista waltiopäiwistä, joiden kautta nyt Suomen kansa on päässyt tähän asti kyteneen hartaimman toiwonsa perille, ja jotka sen kautta meille owat käyneet kahta suuremmaksi ilohetkeksi, että, Armollinen Suuriruhtinas! Itse olette korkealla läsnäolollanne niitä kunnioittaneet ja Suomen kansaa ja asukkaita täällä kaswoista kaswoihin oppineet, eikä waan monien wälimiesten kautta.

Suomen Talonpoikainen sääty, jolle, Armollinen Suuriruhtinas! isällinen suosionne ja rakkautenne aina owat suurimmassa ylönpaltisuudessa wuotaneet, rukoilee Kaikkiwaltiaalta Jumalalta suurinta armoa ja woimaa Teidän Majesteetillenne kaikissa raskaissa hallitustoimissanne, ja että Suomenki wähäinen kansa ainian olisi Teidän sulimpaan huomaanne suljettu."

Derå uppläste Minister-Statssekreteraren Grefwe Armfelt förteckningen öfwer följande förslag och propositioner, hwilcka Hans Kejserliga Majestät i Nåder welat öfwerlemna till Ständerna wid denna Landtdag:

1:o angående ogift qwinnas myndighet wid wiss ålder;

2:o angående förändringar och tillägg wid allmänna lagens stadganden om förmyndarewård;

3:o om förebyggande af olämpliga förbehåll wid fastighetsköp och jordegendomars öfwerdrifna betungande med sytning och andra beswär;

4:o angående upphäfwande af Ridderskapets och Adelns uteslutande rätt att ega frälsejord med säterifrihet;

5:o huru wid ansökning om lagfart å fast egendom förfaras skall, då sökanden ej kan fullt styrka sin företrädares åtkomst till egendomen;

6:o angående egostyckning och jordafsöndring å frälse- och skattehemman samt legoaftal om någon del af slika lägenheter;

7:o angående wattenledningar samt wattenwerk;

8:o angående uppsåtlig misshandel af kreatur;

9:o angående ändring i wissa delar af allmänna lagens stadgande i 24 Kapitlet Byggningabalken;

10:o angående jordegares skyldighet att emot ersättning upplåta mark för allmänt behof;

11:o angående anonyma- eller aktiebolag och tysta- eller kommanditbolag;

12:o beträffande allmänna grunder för en ny brottmålslag;

13:o angående antagande af en författning om afskaffande af wissa härförinnan nyttjade straff och deras ersättande tillswidare genom andra straffarter, samt af en förordning om werkställighet af frihetsstraff;

14:o angående ändring i nu gällande stadganden om kyrkoplikt och upphäfwande af den för wissa brott påbjudna afgift till kyrka;

15:o om antagande af en förordning angående barnamord samt fosters fördrifwande och utsättande äfwensom answar för wissa fall af lägersmål;

16:o om antagande af en författning angående dråp, utan uppsåt att döda, och annan misshandel å person;

17:o om antagande af en författning angående enwig;

18:o om antagande af en förordning angående falsk angifwelse och annan ärekränkning;

19:o angående behofwet af en fridlysningsstadga för landets jernwag, kanaler och telegrafinrättningar;

20:o angående häradsnämndemäns antagande och aflöning;

21:o angående allmän tillåtelse till anställande af urtima ting i civila ärender och brottmål;

22:o rörande det af en särskildt nedsatt Komité utarbetade förslag till ny kyrkolag för de ewangelisk-lutherska församlingarne i landet;

23:o angående upphäfwande af indigenatsrätten för läroståndet inom landet;

24:o angående grunderna för reglering af presterskapets aflöning i landets ewangelisk-lutherska församlingar;

25:o angående sjölagen;

26:o angående kommunalförwaltningen på landet;

27:o angående reorganisation af städernas kommunalförwaltning;

28:o angående rewision af författningarne om personela kronoutskyldernas belopp och grunderna för deras utgörande samt om en allmän reglering af dessa utskylder,

29:o angående salpetergärdens afskaffande;

30:o om rewision af författningarne rörande kartasigillata-afgiften;

31:o angående anslag till inrättande af folkskolor, till anläggande af nya kommunikationsanstalter samt till särskilda andra allmännyttiga företag;

32:o angående styrelsen och förwaltningen af Finlands bank;

33:o om upptagande af statslån för att bereda de å donationsgodsen i Wiborgs län bosatte bönder utwäg att tillösa sig sine åboende lägenheter;

34:o angående rewision af den genom nådiga manifestet den 6 April 1840 stadgade omfattning af räntepersedlarne i landet;

35:o angående medel att förekomma de olägenheter, som förorsakas jordegare genom landbos tredska att afflytta;

36:o angående lindring i underdomares åliggande att till Hofrätt insända renskrifna exemplar af sina domböcker;

37:o angående bestämmande huruwida och till hwilken del å allmän stat uppförda embets- och tjenstemän, hwilkas befattningar indragas, ega att derefter åtnjuta sina förra löneförmoner;

38:o angående tillwerkning och försäljning af bränwin i Finland;

39:o om ändring af nu gällande lagstadganden rörande egofred;

40:o angående grunderna för en allmän författning om jagt och djurfång;

41:o angående fiskerinäringens upphjelpande samt befordrande af fiskens fortplantning uti insjöar och strömmar;

42:o angående lindring af jordegares skyldighet till hållskjutsning samt wäg- och brobyggnad;

43:o angående utwidgad handels- och näringsfrihet;

44:o angående fri spanmålshandel;

45:o om nyttan och behofwet af enskilda banker med sedelutgifningsrätt samt angående wilkoren för inrättandet af enskilda banker i allmänhet;

46:o angående särskilda förändringar af landets mått, mål och wigt;

47:o angående förswarslösa personer och deras behandling;

48:o angående legostadga för husbönder och tjenstehjon;

Efter det förestående förteckning blifwit uppläst och Ständerna ytterligare genom de lifligaste lefwerop betygat Hans Majestät deras underdåniga tillgifwenhet och erkänsla, behagade Hans Majestät, klockan Twå återwända till Sina rum, företrädd af Ridderskapet och Adeln med Landtmarskalken och för öfrigt beledsagad i den ordning, som iakttagits wid Hans Majestäts ankomst till Rikssalen; derå de öfrige stånden äfwen åtskiljdes.

Enligt Allernådigste förordnande,
C. E. Cedercreutz.

Elektronisk form: Pauli Kruhse 2004.

Tillbaka till historiasidorna.