Patent om Herredagen J Finlandh. Aff Narffuen den 1 Novembris anno etc. 1615.

Wij Gustaff Adolph etc. Tillbiude eder trogne Undersåthere alle Andelige och Werdzlige, Grefuar, Frijherrer, Biskoper, Frijborne Frällsismän, Clerkerij, Krigzbefehl och gemene Ryttere och Knechter sampt Borgerskap och menige Almoge, som bygge och boo i Åbo lähn, vår nåde gunstige benägenheet och alltt godt tillförende.

Edle Wällborne etc. Ehrlige trogne vndersåter; medh huad modo och åhåga vij vthj vår Regementtz tijdh oss om eder, och hele vårtt kära Fäderneslandz vällfärd beflijtatt hafue; Och huru vij ingen besvährligheet, tyngdh heller arbete hafue för alles eder bäste skuld velett vndfly, det achte vij eder kunnigere vara, ähn att vij ded här skulle behöfva att formähla; Allenest ded allom vähl vetterligitt ähr att vij icke allenest för ett åhr sedan, vthan Jemvähl och i dette åhr hafue icke latett oss vara forsvårtt i egen Persohn att begifua oss öfuer ifrån Sverige, hijt in på Grentzen och försöcht alle meddell venlige och våldhsamblige sompt till att locka, sompt att tvinga vår Naboer Rydsen till att förlijka och föreena sigh medh oss, försökiandes alle tillbörlige, ährlige- och skählige sätt att komma vårtt kähra Fäderneslandh och Serdeles desse prouincier Finlandh och Lijflandh till roo, Stadga och säkerheet igen;

Hafue ded och genom Gudz nådige bijståndh så vidt bracht att både våre och de Rydzske Commissarier ähre kompne till möthes; Gudh ville elliest gifue dertill sin välsignelse och een lyckeligh vthgångh. Så effter vij till Fridzhandelens ändelige afloph och för eder ytterligere säkerheett skuldh achte att blifua nähr Grentzsen; Så hafue vij och i medler tijdh nödigt och godt befunnitt, att begifue oss öfver till eder, Och om någre vichtighe, och vår och eder vählfärdh anliggende saker, effter som dhe eder framdeles skole blifu gifne tillkenne, med eder afhandla. Huilkedt på dedt dett så mykett bättre och bequembligere skee känn, då ähr vår nådiga villie och befallningh att i samptligen, N: så månge af Adell, som till sijne laga åhr kompne ähre; Biskopen medh 2 af Capitulo och een Präst af hvarie heradt; Ryttmästere och Höffuidzmän medh een af befähledt, och 2 af gemeene Ryttare och Knechter; Een Borgemestere medh een af Rådet och een af gemeene Borgerskap af huar Stadh; Så och 2 Bönder af hvarie Härade vähl försörgde med nöijachtigh Fullmacht af dem som hemma ähre, möte oss och komme tillstädes J Helsinghfors nu på nästkommande 20:de dagh Juhl, ded ähr den 13 Januarij åhr etc. 1616: der i då vijdere skole förnimma, huad vij till att öfuerväga och betänckia eder då achte nödigt att förestella, och i sedan till vårt och Richsens välfärd edert rådh oss meddela kunne; Huareffter i eder hafue till att rätte. Datum ut supra.
Sammaledes till Österbotten.
Ithem till Wijborgz lähn.
Till Raseborgz lähn och Cymmenegårdz, samt Borgo lähn.
Till Tavastehuus lähn, Nyeslåtz lähn och Kexholms lähn.

Källa: Johan Esaias Waaranen: Landtdagen i Helsingfors och Finlands dåvarande tillstånd. Akademisk avhandling. J.C.Frenckell & Son, Hfors 1862. Originalkälla: Kungl. Riksarkivet, Stockholm. Riksregistret för år 1615, fol. v 917.


Tillbaka till historiasidan Paluu historiasivuille.